Rasstandard Karelsk Björnhund

Standard för Karelsk Björnhund

logoskk

(Karjalankarhukoira)
Grupp 5
FCI nr 48ORGINALSTANDARD 1996-11-16
SKKs STANDARDKOMMITTÉ 2000-02-09

URSPRUNGSLAND/HEMLAND:

Finland

ANVÄNDNINGSOMRÅDE:

En ställande hund avsedd för jakt på älg och björn. En hund med jaktlust. Den arbetar mycket självständigt, men dock samarbetsvilligt och markerar viltet med skall. Sinnena, i synnerhet luktsinnet, är skarpa, varför rasen lämpar sig för storviltsjakt. Rasen har mycket bra orienteringssinne.

FCI-KLASSIFIKATION:

Grupp 5, sektion 2
Med arbetsprov

BAKGRUND/ÄNDAMÅL:

Rasens ursprung anses vara komihunden, som också är kallad för syrjänernas hund. Stamhundarna härstammar dock från Ladoga, Karelen, Olonets och Dvina, där de användes för jakt på allt vilt. Rasaveln påbörjades år 1936. Ändamålet var att avla fram en robust hund som skäller på storvilt. Då kom man överens om att rasens namn skall vara karelsk björnhund. Den första rasstandarden fastställdes år 1945 och de första hundarna registrerades år 1946.

HELHETSINTRYCK:

Medelstor, robust och kraftig hund med yvig päls och upprättstående öron. Den är endast något längre än hög.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:

Kroppslängden skall vara endast något större än mankhöjden. Bröstkorgens djup skall vara ca hälften av mankhöjden. Förhållandet mellan nosparti och skalle skall vara ca 2:3. Skallens längd skall vara ungefär samma som skallens bredd och djup.

UPPFÖRANDE/ KARAKTÄR:

Ett jämnt temperament, något inbunden och modig med sisu. Mycket självsäker, kan uppföra sig aggressivt mot andra hundar, men aldrig mot människor. Stark kamplust.

HUVUD:

Huvudet skall framifrån sett vara triangelformat.

Skallparti:

Skallpartiet skall vara brett, från sidan och framifrån sett något välvt, bredast mellan öronen. Pannfåran skall vara mycket grund.

Stop:

Stopet skall vara sluttande, relativt långt och välva sig jämnt mot skallen. Ögonbrynsbågarna skall vara endast svagt markerade.

Nostryffel:

Nostryffeln skall vara stor och svart.

Nosparti:

Nospartiet skall vara djupt och endast något avsmalnande mot nosspetsen. Nosryggen skall vara rak.

Läppar:

Läpparna skall vara tämligen tunna och väl slutna.

Käkar/tänder:

Käkarna skall vara mycket kraftiga. Tänderna skall vara väl utvecklade och regelbundet ansatta. Normalt tandschema. Väl slutet saxbett.

Kinder:

Okbågarna skall vara kraftiga.

Ögon:

Ögonen skall vara relativt små och något ovala. Färgen skall vara brun i olika nyanser, aldrig gul. Uttrycket skall vara livligt och skarpt.

Öron:

Öronen skall vara upprättstående, relativt högt ansatta, medelstora och något rundade i spetsen.

HALS:

Halsen skall vara muskulös, medellång, välvd, utan löst halsskinn och täckt av tjock päls.

KROPP:

Manke:

Manken skall vara tydligt markerad, i synnerhet hos hanhundar, hos tikar något mindre.

Rygg:

Ryggen skall vara rak och muskulös.

Ländparti:

Ländpartiet skall vara kort och muskulöst.

Kors:

Korset skall vara brett, kraftigt och svagt sluttande.

Bröstkorg:

Bröstkorgen skall vara rymlig, inte påtagligt bred, relativt lång och nå ungefär till armbågen. Revbenen skall vara något välvda. Förbröstet skall vara tydligt, dock inte särskilt kraftigt.

Underlinje:

Buklinjen skall vara något uppdragen.

Svans:

Svansen skall vara högt ansatt, medellång och böjd över ryggen så att svansspetsen vidrör ena sidan av bålen eller ryggen. Medfödd stubbsvans tolereras.

EXTREMITETER

FRAMSTÄLL:

Frambenen skall vara kraftiga med stark benstomme. Framifrån sett skall de vara raka och parallella. Överarmen och skulderbladet skall vara nästan lika långa, underarmen något längre.

Skulderblad:

Skulderbladet skall vara relativt vinklad och muskulöst.

Överarm:

Överarmen skall vara något vinklad och kraftig.

Armbåge:

Armbågen skall vara rakt bakåtriktad och befinna sig på en lodrät linje som är dragen genom skulderbladets högsta punkt.

Underarm:

Underarmen skall vara kraftig och lodrät.

Handlov:

Handloven skall vara fjädrande, endast något böjd.

Mellanhand:

Mellanhanden skall vara medellång och från sidan sett något vinklad.

Framtassar:

Tassarna skall vara fasta, höga, tämligen runda och framåtriktade. Trampdynorna skall vara spänstiga och på sidorna täckta av tät hårbeklädnad.

BAKSTÄLL:

Bakbenen skall vara kraftiga och muskulösa, bakifrån sett raka och parallella.

Lår:

Låret skall vara brett och långt med kraftig muskulatur.

Knäled:

Knäleden skall vara framåtriktad och knävinkeln medelstor. Bakbenets främre kant skall bilda en vacker båglinje.

Underben:

Underbenet skall vara långt och spänstigt.

Mellanfot:

Mellanfoten skall vara kort, kraftig och lodrät.

Baktassar:

Baktassarna skall vara fasta, något längre och lägre än framtassarna. Trampdynorna skall vara spänstiga och på sidorna täckta av tät hårbeklädnad.

RÖRELSER:

Rörelserna skall vara lätta, vägvinnande, flotta och parallella. Hunden byter travet lätt till galopp, som är den angenämaste rörelseformen.

HUD:

Huden skall överallt vara åtliggande och utan rynkor.

PÄLS

Pälsstruktur:

Täckhåret skall vara grovt och rakt. På halsen och lårens baksidor skall pälsen vara längre än på andra ställen. Underullen skall vara mjuk och tät.

Färg:

Färgen skall vara svart, som kan vara matt eller något brunskiftande; oftast med skarpt avgränsande vita tecken på huvudet, halsen, bröstet, buken och benen.

STORLEK/VIKT:

Mankhöjd:

Idealmankhöjd hos hanhundar är 57 cm och hos tikar 52 cm. Tillåten avvikelse +/- 3 cm.

Vikt:

Idealvikten hos hanhundar är 25-28 kg och hos tikar 17-20 kg.

FEL:

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

 

  • Klen benstomme
  • Smalt skallparti
  • Snipigt nosparti
  • Mjuka öron eller fladdermusöron
  • Kraftigt välvd hjässa
  • Gula ögon
  • Löst halsskinn
  • För djup eller tunnformad bröstkorg
  • Branta skuldror
  • Raka hasleder och platta tassar
  • Sporrar på bakbenen
  • Vit grundfärg med svarta fläckar
  • eller ringa inslag av varghår
  • Vågig päls
  • Rak eller bristfälligt böjd svans

 

DISKVALIFICERANDE FEL

 

  • Över- eller underbett
  • Glosögon
  • Slappa öronspetsar eller hängande öron
  • Färger som standarden inte nämner
  • Aggressivitet mot människor

 

NOTA BENE:

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

TESTIKLAR:

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Senast uppdaterad: nov 27, 2016 @ 12:26

Share