April 2008
Den 15/2 2007 föddes 10 st valpar efter S37607/2005
Arttu och S43302/2002
Dykarhällens Lazca. En av valparna blev sjuk vid 5 månaders
ålder S24078/2007
Cisu. Cisu uppvisade tecken på ökad blödnings benägenhet.
Han var inskriven på Regiondjursjukhuset Helsingborg men hans
liv gick inte att rädda utan valpen avlivades.
En valp till i kullen har uppvisat symptom som ökad blödnings
tendens vid tandömsning samt blåmärken. Den hunden lever
i dag och mår bra.
Ett mycket omfattande arbete har lagts ned vid Regiondjursjukhuset Helsingborg
för att försöka diagnosticera sjukdomen. Diverse prover
på valpar med symptom samt föräldradjuren har analyserats.
Prover har skickats till Uppsala, Köpenhamn samt även USA.
Sjukdomar med ökad blödningsbenägenhet är ovanliga
på hund och många olika defekter kan ligga bakom problemet.
Av alla de analyser som gjorts på dessa hundar har man inte kunnat
utröna orsaken till valparnas problem. Man har inte heller sett
några som helst förändrade värden hos föräldradjuren.
För dagen finns ingenting som talar för att föräldradjuren
skulle nedärva någon känd blödnings sjukdom. Det
finns därmed inget hinder för fortsatt avel på dessa
hundar eller dess friska avkommor.
Man bör dock ej göra en omparning med dessa individer.
Den sjukdom IMHA immunmedierad hemolytisk anemi som Arttu´s mor hade är en immunologisk sjukdom. Denna sjukdom har ingen koppling till eventuell blödnings benägenhet.
Åsa Juberget
April 2008
Redovisning av 3 st njurfall hos gråhund:
Hagakullens Jeri S52752/2001: Avlivad vid 3½ års ålder pga njursvikt. Ingen obduktion företogs.
Hagakullens Riki S52753/2001: Avlivad vid 5 års ålder pga njursvikt. Obduktion ställer diagnosen kronisk glomerulinefrit, kronisk inflammation i njurarna, där trolig bakomliggande orsak kan vara någon typ av infektion.
Dalholmens
Young S62116/2003: Primär glukosuri. Ökad törst under
hösten 2006. Utredning visade förhöjda njurvärden
och socker utsöndring i urinen. Fick specialkost (njurdiet). Hundens
värden förbättrades han blev pigg och fungerade jaktligt.
Han hade ökad törst men uppvisade för övrigt inga
symptom på sjukdom.
Under hösten 2007 blev Young sämre i samband med älgjakt.
Han slutade äta och blev mycket slö. Han utsöndrade socker
i urinen samt hade förhöjda njurvärden och tecken på
blodbrist vilket är vanligt vid kroniska njurskador. Han avlivades
vid 4 års ålder.
Obduktionsresultat: Renal dysplasi och kronisk nefrit.
Kommentar (från SVA): Sammanfattningsvis ses såväl
förändringar tydande på en underliggande utvecklingsrubbning
i njurvävnaden (renal dysplasi) som en kronisk inflammation (kronisk
nefrit).
Orsaken till utvecklingsrubbningen/felutvecklingen av njurvävnaden
är oklar. Tänkbart är bland annat en ogynnsam toxisk/infektiös
påverkan vid tiden för njurarnas utveckling under fosterstadiet
eller en medfödd ärftlig defekt.
Samtliga tre hundar visar tecken på njursvikt. Hagakullens Jeri är inte obducerad. Hagakullens Riki och Dalholmens Young visar kroniska inflammationer i sina njurar. Dalholmens Young uppvisar dessutom renal dysplasi vilket kan vara en ärftlig defekt.
Sjukdomen som tidigare kallades Progressiv Nefropati-PNP benämnes i dag oftast med beteckningen Renal Dysplasi.
Åsa Juberget
Januari 2008
Utställningskritik 2007 sorterad under fadershunden. Innehållsregister finns längst bak i filen.
December 2007
HD, felaktig utveckling av höftleden som diagnosticeras med hjälp
av röntgen.
Resultat av höftledsröntgen registreras centralt för
samtliga raser.
Samtliga hundar skall vara ID-märkta senast vid röntgentillfället
med av SKK godkänd metod. För flertalet raser gäller
att hunden skall vara minst 12 månader gammal för att resultatet
skall bli officiellt. Dock gäller för ett antal raser att
de skall ha uppnått 18 månaders ålder för en
officiell höftledsdiagnos.
Fram till 1999-12-31 avlästes och graderades med H = utan anmärkning,
grad I =lindrig dysplasi och grad II - IV måttlig - kraftig dysplasi.
Avläsning sker sedan 2000-01-01 enligt FCIs regler med gradering:
A, B, C, D och E.
(Några raser är undantagna. Dessa avläses under en försöksperiod
enligt tidigare gradering).
Graderna A och B godkännes i de fall krav på höftleder
utan anmärkning krävs.
Grad C är en lindrig dysplasi och D samt E är måttlig
respektive kraftig dysplasi.
Vidare hänvisas till SKKs registreringsbestämmelser där det för respektive ras framgår vilka regler som gäller.
För älghundsraserna är minimiåldern 12 månader för höftledsröntgen.
Utförlig information gällande uppgifter i SKK hundägarregister kan du läsa genom att klicka på länken.
Begäran om rättelser av eventuella felaktigheter avseende
ägarens adressuppgifter samt meddelande om avlidna hundar görs
genom att sända e-post till id@skk.se.
Oktober 2007
Som ni tidigare kunnat läsa pågår ett stort forskningsprojekt vid SLU om diabetes hos älghundar. Ungefär var tjugonde tik drabbas och sjukdomen brukar debutera i samband med löp eller vid dräktighet. En andel av hundarna tillfrisknar vid kastration men många avlivas eller behöver insulinsprutor livet ut. Forskarna letar efter orsaker till varför just älghundar är mer drabbade än många andra raser. Bland annat samlas prover in för att leta efter sjukdomsgener. Sedan starten 2005 har prover från 31 sjuka tikar samlats in. Vi utökar nu insamlingen till att gälla även friska äldre jämthundstikar. Under hösten/vintern kommer brev att skickas ut till ägare till äldre tikar (över 8 år) och uppmanas lämna prover hos sin lokale veterinär. Inom ett par veckor får sedan ägaren resultat på blodsocker och långtidssocker samt ett brev med bedömning av dessa. Det är av största vikt att proverna tas fastande samt inom perioden för efterlöpet (3-7 veckor efter avslutad blödning). Veterinären som tar provet får ersättning från forskningsprojektet. Ansvarig veterinär är Tove Fall. Mer information hittar du på www.hunddiabetes.se. Vanliga symtom på diabetes är ökad törst, ökad urinering och avmagring trots god aptit. Om du har några frågor är du välkommen att kontakta Tove Fall på 018-67 29 53 eller tove.fall@kv.slu.se. Lämna ej prover förrän du haft kontakt med projektet.
Tove Fall och Åsa Juberget
För att undanröja en del frågetecken presenteras här
i Älghunden Bok 4 vad som gäller för listorna efter 2007-2008
års prov.
Den viktigaste ändringen är att de kommer i Bok 3 som utges
omkring 1 juli 2008. Uppfattningen är att parningssäsongen
är i stort förbi när Bok 2 utges och resultaten främst
är en ledning för kommande säsong. Uppgifter kommer dock
löpande att presenteras på hemsidan efter hand som de kommer
in efter de olika kollegierna. Dessa är, vilket starkt skall poängteras
i koncept och kan ändras fram till den 15 april 2008. Genom ändrad
presentationsbok kommer vi ifrån den stress som har funnits tidigare
i strävan att få in uppgifterna till tvåans presstoppsdatum
och en del fel har blivit oupptäckta.
Fel som upptäcks skall rapporteras genom avelsgrupper eller hundägare
till avelskommittén för rättning.
Avelsgrupperna har särskilt givits uppdraget att kontrollera och
anmäla upptäckta fel
Det skall kraftigt poängteras att inga rättningar skall rapporteras till och ske genom programmeraren Lars Tornevall. Det är rent ut sagt förbjudet för andra än de utsedda, som är Ewy Bohman och kanslisten Lena Elvén eller undertecknad Harald Gustavsson som har hand om statistiklistorna.
Listorna publiceras i Bok 3. Innan dess skall koncepten vara utlagda
på hemsidan med möjlighet för hundägare och avelsgrupper
att korrigera de fel som finns. Efter 15/4 2008 mottages inga ändringar.
Den beslutade senareläggningen kan motiveras med att allra flesta
parningar är beslutade när Bok 2 kommer ut. Fördelen
är också att alla kriterier är kontrollerade på
ett sätt som kan ske utan jäkt.
Genom avelsgruppernas försorg sändes till SÄK:s avelskommitté
löpande de hundar som uppfyller kriterierna inom lokalklubben.
På hemsidan publiceras en rullande UHL/UTL - lista fram till den
15/4 2008, möjliggörande kompletteringar för hundägare,
uppfödare och avelsgrupp.
I 2008 års listor skall hundarna vara födda 1/1 2005 och
senare.
Djuren skall vara friska och inte ha föräldrar som lämnat
PRA, EP och Glaukom eller annan ärftlig allvarlig sjukdom.
(En rekommenderad hund i UHL/UTL skall anses hålla ett känt
högre värde än övriga hundar)
För att komma på listan skall 50% av valparna i kullen vara
röntgade.
Ett kullsyskon med höftledsfel kan tolereras om minst 80 % i kullen
är röntgade och övriga har A eller B.
Tagit 1:a pris på jaktprov.
Lägst 2:a pris på utställning i medelvärde.
Ha jaktprovsmeriterat kullsyskon.
Minst ett föräldradjur skall vara jaktprovsmeriterat före
3 års ålder.
Lista 1
Upptar alla hundar med minst 5 kullar och mer än 25 avkomma i
en lista. Ingår hundar födda i utlandet skall hela kullen
redovisas med antalet till statistikföraren.
Hundar som lämnat PRA, EP eller Glaukom anmärks.
En hund, som är far i mer än 5 kullar utan att äga mer
än rasmedeltalet jaktprovsmeriterad avkomma, anses vara överanvänd
tills pristagarprocenten förbättrats.
En hund som aspirerar på listan för fem till femton kullar
bör vara ögonlyst UA.
Överanvända hundar över 15 kullar redovisas endast med
namn.
Lista 2. Lovande avelshundar.
Hund som kan tillföras flera tikar upp till avelsvärderingen.
Krav minst 2 kullar och pristagarprocenten över rasmedeltalet jaktprovsmeriterad
avkomma.
Max ålder för hunden är 6 år.
Rasmedeltalet är efter 2006-2007 års prov 20 %. Kan ändras
provsäsong 2007-2008.
Kullredovisningen innehåller de hundar som inte är
överanvända.
Kullredovisningen kompletterar lista ABC.
Avkomma = Avkomma födda mellan1/7 2001 och 30/6 2006
Pristag = Valpar med pris på jaktprov
Kullar = Kullar födda före 1/7 2001 och 30/6 2006
Hantal = Procent hanar som lämnat ingående avkomma.
Poäng = Poäng efter 3 för en 1:a, 2 för 2:a pris
och 1 för 3:e pris.
Endast ett pris räknas, det bästa.
Pris.proc = Procent pristagare i kullen.
Med. uts. = Medel efter sista pris i högsta klass och 3 2 1 enligt
ovan.
HD-fel = Valpar med HD-fel av de röntgade i kullen.
Unders. = Undersökta i kullen.
Felproc. = Valpar med anmärkningar på höfterna av de
röntgade.
Observera hur få som är röntgade i en del kullar. De oröntgade i en sådan kull betraktas innehålla samma HD- procent som de röntgade tills annat bevisas.
Lista 1 innehåller de uppfödare vars uppfödning är
HD-röntgad över 50%. Uppfödningen omfattar minst
3 kullar. Uppfödarna är rangordnade.
Lista 2 innehåller de uppfödare där HD-röntgen
ligger under 50% av uppfödningen. Uppfödarna är sorterade
i bokstavsordning.
Uppf valp = Uppfödda valpar perioden 20010701 - 20060630.
Kullar = Uppfödda kullar under samma tid.
Pristag. = Pristagare bland de uppfödda.
Starter. = Startande valpar.
Prist proc. = Pristagarprocenten bland de uppfödda.
Med.uts. = Medelpoängen på utställning hos de uppfödda
Bästa pris i högsta klass.
HD-fel. = Procenten HD-fel av de röntgade.
Unders. = Andelen undersökta av de uppfödda.
Felproc. = Andelen med HD-fel bland de röntgade i uppfödningen.
De uppfödare som har anmärkningar för HD-fel, när
det är endast ett fåtal röntgade, har allt att vinna
på att få flera i uppfödningen till röntgen.
Rasmedeltalet för jämthund ligger under 9 % och för gråhund
under 12 %. Strävan att komma under dessa siffror bör vara
genomgående hos uppfödarna.
Ibland uppträder HD utan orsak och kan inte alls förutses,
men genom en större andel röntgade kan siffrorna hållas
nere.
En del uppfödare tar ut kostnaden för röntgen av valpköparen
och sedan betalar röntgen. En väg att gå, när nu
det är så trögt.
När öronmärkningen skedde efter året röntgades
mellan 40 - 50 procent. Nu ligger vi på 28 - 29 procent. Trenden
är något stigande.
Avelssidorna har fr.o.m. 2007-04-02
fått ett lite annorlunda upplägg.
Nytt är att "sjukdomssidorna" bytts ut mot "hälsoläget
bland älghundar"
Bl.a. har listorna för sjuka hundar lagts ut under resp. sjukdom..
Forskningsprojekt har också kommit till.
//Webmaster
Till avel användes endast mentalt och fysiskt sunda, jaktligt och exteriört fullgoda hundar. Detta innebär att endast jaktligt meriterade hundar används som föräldradjur.
Hanhundsanvändning: Hanhunden användes till 5 tikar. Därefter görs ett avelsstopp för utvärdering av avkomman. Avkomman skall meriteras jaktligt i samma nivå som medeltalet i rasen, dvs över 20% meriterad avkomma. Avkomman skall ha en defektfrekvens (sjukdomsmässigt, mentalt och exteriört) som är klart under rasens medeltal.
Ger avkommebedömningen ett godkänt resultat kan hanhunden användas till ytterligare 10 tikar, dvs totalt maximalt 15 kullar efter en hanhund. OBS! Att SÄK anser att Norden har en gemensam avelsbas och ovanstående siffror gäller oavsett viket land hanhunden har använts i.
Inavelskofficienten bör i varje enskild parning vara under 2,5
och aldrig någonsin överstiga 6,25.
En hanhund bör inte användas till mer än 2 kullar undan
samma tik.
Sjukdomar: Avelskommittén har i sina rekommendationer genetiskt jämställt kullsyskon och helsyskon. Därför gäller följande rekommendationer:
Höftledsdysplasi: Para inte två hundar med B-höfter.
Använd inte hundar med höftledsstatus C-E, detta innebär
att avkomman får avelsförbud. Gör inte om en kombination
som givit HD.
Höftledsröntga innan parning.
Armbågsledsdysplasi: Använd inte sjuk hund i avel.
Patellaluxation: Använd inte sjuk hund i avel.
Glaukom, Grön starr: Sjuk hund, dess föräldrar och helsyskon utesluts ur avel. Eventuell avkomma till sjuk hund utesluts ur avel.
Progressiv Retinal Atrofi, PRA: Sjuk hund, dess föräldrar och helsyskon utesluts ur avel, liksom eventuell avkomma till sjuk hund.
Epilepsi: Vänta med avelsdebuten hos syskon till sjuk hund tills de är 3½-4 år.
Avelsdjur som har gett fall av misstänkt epilepsi kan möjligtvis användas med största försiktighet i någon annan kombination. Skulle något mer fall uppstå måste hunden omedelbart tas ur avel.
Använd enskilt avelsdjur med begränsning. Fortsätt att kartlägga förekomsten av krampanfall.
Progressiv Nefropati, PNP, Ärftlig njursvikt: Sjuk hund, dess föräldrar och eventuell avkomma utesluts ur avel.
Diabetes mellitus, sockersjuka: Använd inte sjuk hund i avel.
Åsa Juberget
// 2007-04-02
Observera!
För att få registrera en valpkull på älghundar,
skall båda föräldrarna vara HD-röntgade.
HD-röntgen skall ha statusen A eller B för att godkännas
i avel. Höfter med C - E ger avelsförbud för valparna.
Kom ihåg att utföra HD-röntgen i god tid före
parningen. Chansa inte!
Harald Gustavsson
// 2006-02-21
I samband med registreringar hos SKK har uppdagats att det är stora brister i HD-röntgen hos uppfödarna i de stora älghundsraserna.
För att få registrera valpar av älghundsras erfordras att båda föräldrarna är HD-röntgade och har höfter utan anmärkning, alltså A- eller B-höfter
I nedanstående siffror har ett eller båda föräldradjuren saknat känd HD-status vid parningstillfället.
Jämthund 32 gånger av 243 kullar - Saknade röntgen
= 13 %
Gråhund 18 gånger av 146 kullar - Saknade röntgen
= 12 %
Bland alla stövarraser var det i 14 kullar som saknade röntgen.
Som fjärde grupp kom Schäfer, vår största ras i Sverige. De hade 7 kullar bland föräldrarna, som saknade HD-röntgen.
Schäfer registrerade 1300 valpar mera än jämthundarnas 1769!
Harald Gustavsson
// 2006-02-28
Vid överläggningar i möte med Nordisk älghundunion
beslöts att i respektive land söka betrakta Norden äga
en gemensam avelsbas. SÄK och dess avelskommitté med avelsgrupper
arbetar fortsättningsvis enligt detta, som helt är i linje
med vår tidigare inriktning. Ingen hund i Sverige skall användas
till mer än totalt fem kullar, förrän avkomman nått
pristagarprocenter i närheten av rasens medeltal eller däröver.
I Sverige ligger pristagarprocenterna i avkomman på ungefär
20 % för jämthund och gråhund, vilket värde skall
vara riktmärket.
Alla hundar äger rätten att användas, utan hänsyn
till resultatet, till 5 kullar utan anmärkning. Blir resultatet
godkänt enligt ovan, kan hunden användas upp till 15 kullar.
Sedan skall hunden stoppas i avelsverksamheten.
Antalet kullar skall gälla totalt i de nordiska länderna.
Användningen kan kollas i respektive lands kennelklubbs hemsida.
Kontroll kommer löpande att ske av avelskommittén.
Överträdelser kommer att publiceras på SÄK:s hemsida
och medlemsboken "Älghunden" med namn på hund och
ägaren
Harald Gustavsson
// 2006-02-21
Den finska hunden FIN 27768/99 Faitas Fait har kollats och resultaten från Finland tyder på, att han är en stark nedärvare av HD. Han är dessutom använd i så stor utsträckning, att vidare uppfödning med denna hund, som täckhund skall stoppas.
Antal kullar i Finland 38 st.
Antal valpar 231 st.
Antal röntgade 38 st. Röntgade hittills 16.5%.
Resultat: A - 20 st = 53 %. B - 10 st = 26 %. C - 8 st = 21%
Sverige
Antal valpar 15 st.
Antal röntgade 12 st. Röntgade hittills 80 %
Resultat: A - 8 st 61,5 %. B - 31,7 %. C - 1 st 7,7 %.
Norge
Antal valpar 37 st.
Antal röntgade 10 st. Röntgade hittills 27 %.
Resultat: A - 9 st = 90 % . C - 1 st = 10 %.
Totalt 283 registrerade valpar i Norden hittills.
………………………………………………………………
Kommentarer AK:
Låg andel röntgade i Finland.
I flera fall verkar det som att avläsningarna i Finland inte överensstämmer
med våra, fast så skall vara fallet. Verkar vara hårdare
oftast.
Under alla förhållanden är han överanvänd
Harald Gustavsson
// 2006-02-21
Avelskommittén påminner och uppmanar medlemmarna att rapportera inträffade sjukdomar. Inte bara EP, Glaukom, utan även övriga skall rapporteras. Nytillkommet är PRA, som är en mycket allvarlig sjukdom som verkligen måste hållas nere.
Det är av yttersta vikt att alla sjuka hundar inrapporteras till avelskommittén. Det är även av största vikt att rätt diagnos ställes. Detta för att kunna dra så rätt slutsatser om ärftlighet som möjligt så att inte FEL individer eller för många individer utesluts ur avel. De som anser sig ha ett intresse av rasernas fortsatta utveckling måste bidra med och hjälpa till att få in sjukdomsrapporter.
De sjukdomsrapporter som inte tillhör kategorin mycket allvarliga arkiveras, och plockas fram med jämna mellanrum, för analys om omfattning och allvaret.
De sjukdomar som räknas som allvarliga presenteras på hemsidan.
läs mer under PRA
// 2005-08-29
En regel som alltid skall följas är att endast friska hundar skall användas i avel.
I dagsläget ägnar vi oss mest åt de defekter och sjukdomar som finns listade under information om sjukdomar, det är dem som vi betraktar som de mest aktuella. Men det finns även andra som bör undvikas.
// 2005-08-29
