|
SÄK Avelskommitté SÄK skall under hösten uppdatera sitt RAS (rasavelsstrategi) på Jämthunden för fastställande hos Kennelklubben inför de kommande 5 åren. Vi ber därför samtliga lokalklubbar och Jämthundklubben att bland sina avelsråd, uppfödare och medlemmar återkomma med svar på detta formulär för att om möjligt försöka förbättra något hos rasen. När svaren har sammanställts hos respektive klubbs styrelse skall det inskickas via mail till Jan Anders Thorud och Joachim Gunnarsson. Glöm inte att notera hur många uppfödare/ medlemmar som har deltagit i undersökningen. Varje lokalklubb och Jämthundklubben kommer att få ta del av materialet inför nästa steg i arbetet. Synpunkterna och svaren från frågeformuläret kommer sedan att beaktas och ligga till grund för de nya målen och målsättningarna som sätts i RAS. Preliminär tidsplan för RAS arbetet. Vecka 34, 35. Sammanställning av inkomna svar, synpunkter. Vecka 39, 40. Utskick av sammanställt material till samtliga berörda klubbar. Därefter skrivning av uppdaterat RAS samt godkännande av SÄK och inskickande till SKK. Funktion. Kort info. om nuvarande mål i dagens RAS. Jämthunden är idag en tålig och stark jakthund som ofta uppfyller de krav på jaktförmåga som ställs. Målet är att ytterligare öka jämnheten och att inom avel endast använda jaktprovsmeriterade hundar och tikar 1. Anser Du att det finns något som man bör försöka förbättra av de specifika egenskaperna inom det jaktliga hos Jämthunden? och som vi i så fall kan ta med oss i arbetet med RAS? – Att inte enbart avla på jaktidioter. Kontakt vett och återgång är mycket viktigt. – Helhetsbilden av de bästa Jämthundarna är jaktligt sett mycket bra, men skallets hörbarhet då främst för tikarna har blivit sämre. Tendensen är att ju fler skall per min desto lägre hörbarhet! – Tillgodoräkna poäng vad gäller tempo. Skallets frekvens och skallets kraftfullhet och hörbarhet skall bibehållas efter 3 timmar. Söket, ståndegenskaperna, ställande i upptaget önskas bättre. Förföljande samt nytt ställande önskas bättre. Ingen rekommenderad avel på hundar som inte tagit 1: pris. Önskar sänka åldern för löshundsprov. – Fokusera på Sök, Ståndegenskaper och hundar med samarbete ”jaktlust” har vi i de flesta linjer tillräckligt av i dag men det skall för den skull inte glömmas bort att det är den som skapar drivet i skogen . – De tre absolut viktigaste momenten är söket, ståndskall på upptagsplatsen och förmåga att ställa flyende älg. Jobba med att ta fram listor där man kan få vägledning om vilka hanhundar och ev. tiklinjer som nedärver starkt i dessa moment. 2. Vi önskar idag minst 20 % pristagare i en kull. Detta är i snitt var 5e. hund. Anser du att detta är verkligheten eller finns det ett stort mörkertal med jagande hundar som aldrig kommer till jaktprovstart? Vad tycker Du i så fall man skall göra för att få flera jaktprovstarter och få flera pristagare som i sin tur genererar ett bättre statistiskt underlag? – Vi anser nog att det är så att dom hundar som är jaktligtbra kommer till start. – Det är fler som kan starta på jprov. Uppfödaren måste ta mer ansvar för att få fler att starta. Säk ut med mer marknadsföring, information om jpr. Ex på utställningar, mässor, rasklubbar. Höja målet på pristagare till 30 % – Är verkligen 80 % av Jämthundspopulationen värdelös? Nej givetvis inte, det måste bli lättare för ”nya” hundägare att våga prova sina hundar. Ett förslag är att valpköparna får ex. under tre år fylla i ett formulär om hur hunden jagar osv. Därefter får troligen många hundägare upp ögonen om att deras hund duger mer än väl och med stor sannolikhet blir det fler som startar på jaktprov! Sedan måste de jaktliga resultaten lyftas fram och premieras först och främst, inte som det är nu då vi är på väg att få en oroväckande smal avelsbas! Detta pga. för hård gransknig av sjukdomar, risken är stor att flera fina blodslinjer kommer att försvagas och på sikt försvinna. - (Jaktliga resultaten) Varför inte uppmuntra hundägare att när hunden är HD/AD-röntgad så äger hundägaren rätt att starta på utställning eller jaktprov kostnadsfritt en gång (ingen anmälningsavgift). Troligen får vi fler hundar som går på utställning och startar på jaktprov. Vi (SÄK, lokalklubbar och rasklubbarna) har under flera år diskuterat hur vi skall göra för att få fler att starta. Varför inte prova under några år för att visa att SÄK/lokalklubbarna erbjuder detta, även rasklubbarna kan vara med. Med en sådan åtgärd så får vi fler hundar som HD/AD-röntgas och fler hundar som startar på utställning och jaktprov och samtidigt premieras/belönas utställning och jakt. Fler hundar och därmed fler blodslinjer som visar sina egenskaper inom främst jakt, gör att den genetiska variationen kommer att breddas. – Fler starter om SÄK uppmuntrar till gratis för 1:a provet. Uppgradering av köpeavtal. Rekrytera fler unga domare. Krav från uppfödaren att gå prov om hunden fungerar, även utställning. Någon form av belöning, SÄK:s funktionärer mera flexibel. Inget stöd från avelsråden utan jaktprovsmeriter 1-3 pris. Fler möjligheter till jaktprovstart, svårt att hitta domare som kan ställa upp. Arrangera klubbtävlingar där hund får chans som enbart har ett pris, Kolla jaktlust/anlagstest exempelvis permobil på valpar (6 mån ålder)-ev. Hela kullen. Införande av mentaltest typ hundskolemodell Sollefteå. Lotta ut jaktprovstarter på utställningar. – Det går åt rätt håll i vår klubb. Både på jaktprov och utställning. Det som felar är brist på domare. – Mycket hänger på SÄK och rasklubbarna samt uppfödare och hundägare vi måste höja statusen och intresset för jaktprov och inte underskatta värdet av tävlande. Mörkertalet är stort. Vi skulle kunna höja pristagarprocenten med 15-20% med att marknadsföra jaktprov och tävlingar bättre och inte förakta detta till något nödvändigt ont. Som det på många håll låter i dag. Följden av detta skulle bli bättre kvalité på valp köpare som också skulle bli mera kritiska när de väljer var de skall köpa sin valp. – Kanske kan man på något vis subventionera det första provet för en hund. Att starta på jaktprov kan verka avskräckande för den som inte har gått förut. Har man en gång prövat på vill man sen ofta starta flera gånger. Viktigt att lokalklubbarna jobbar för att få fram nya domare . Som det är nu är domarbristen stor hos en del lokalklubbar. Exteriör. Mål enl. rasstandard. 3. Är det något Du tycker domaren bör vara hårdare/striktare eller extra observant på vid utställningar? D.v.s. något exteriört fel som tenderar att öka eller nonchaleras? – Mentaliteten. Att inte ” släppa fram” dessa oroliga, stressiga hundar till cert/ck. – Tycker att antalet hundar med stora och brett ansatta öron har ökat. – Bakbensvinklingen och då framför allt knävinkeln är ett problem. Alltför många har för öppna vinklar bak. – Vi har problem med hårlaget. Många saknar tillräckligt med underull och täckhåret är för kort. Tittar man under på bröstets bakre del, och på mage samt i ljumskar har många alltför kort hårlag, eller nästan ingen päls alls. – Många domare släpper igenom för stora hundar. Det verkar vara många som är korta i ryggen. – Utställningsmässigt så ligger vi bra till då vi har många och relativt stora utställningar. En tendens man märkt är att storleken på Jämthundarna ökar i höjd och detta bör inte premieras, stor ståtlig hund går många gånger före hundar med idealhöjden 61 cm/ 56 cm! Det nämns i RAS strategin att Jämthunden börjar få ett längre och smalare nosparti och denna tendens ser ut att öka istället för att minska! Har det skett någon utvärdering av innevarande rasstrategi? – Större observandum vad gäller öppna svansar och snipiga nosar, mera klara färger. Inte premiera stora tunga hundar, risk för AD samt för raka bakställ, större risk för patellaluxationer. - Storleken, stora hundar tenderar till att premieras mera än hundar under idealhöjder. Även ”klumpiga” tunga hundar premieras framför lätta. Detta är en fara för framtiden. – Många jämthundar är för korta i ryggen idag. Viktigt att domarna premierar goda rörelser framför allt annat. Man ser allt mer konstiga (ej rastypiska) huvuden på jämthundar idag. 4. Om Ni tittar tillbaka på Era egna utställningar under de senaste 3 åren. Kan Ni då se någon tendens till att 3e. pristagare och nollor (0a.) ökar? Vilka exteriöra fel anser Ni i så fall ökar inom rasen? – Storleken, mentaliteten – Svårt att säga. Ev. mjuka öron har fått två st. i samma kull. Sett en del med dåligt psyke. Vi ser aldrig dom mjuka öron, en sten fattas, undertänta, etc. så här kan det finnas ett stort mörkertal när dessa aldrig kommer på utst. – Samma som punkt 3. Och att svansen har en tendens att bli för kort/öppen. – Svansen har blivit kortare. Ingen förändring treor och nollor. Beroende på var i Sverige man befinner sig. – Kan inte se någon tendens till detta. Däremot ser vi en trend på våra utställningar att de flesta valpar ur kullarna någon gång kommer på utställning. Även de med exteriöra skavanker. Vilket är bra för en helhetsbild. – Har faktiskt inte lagt märke till något sådant. – Storleken och bettfel. Mentalitet. Kort info. om nuvarande mål i dagens RAS. Utmärkt mentalitet. (varken rädd, bitsk eller skällig) Hunden skall vara lugn, vänlig och frimodig. 5. Mentaliteten anses i dag över lag vara mycket god i rasen generellt. Vad anser Du om mentaliteten hos dagens jämthundar? (bortse från ägare) – Mentaliteten tycker vi har försämrats. Många hundar är Pipiga, stressade, skälliga och oroliga. Dessutom får ett flertal av dessa passera på utställningarna med cert. – Verkar vara mer skälliga junior hanar (kan bero på äg). Annars stabila o lugna hundar. – Bra! – Skällighet allt tydligare, i övrigt en mycket god och lugn. Vara aktsam att få in ökad aggressivitet p.g.a. ökade krav på rovdjursskärpa. – I dag har vi mera nervösa, rastlösa och skälliga hundar. Han hundarna aggressivare mot andra hundar. Många tikar lite blyga och undanfallande. Vi vill ha lugna och självsäkra hundar. – Mentaliteten är överlag bra. Ibland kan det vara skälligt bland hanarna men kan bero på att en hund bråkar och får med sig vanligtvis lugna hundar. Hälsa. Kort info. om nuvarande mål i dagens RAS. En så frisk hund som möjligt. Bevaka alla defekter. En rapportering av alla allvarliga defekter eftersträvas till avelsansvariga. Redovisning på hemsidan och i klubbens böcker skall fortlöpande ske för främst HD och epilepsi relaterade till namngivna avelsdjur. 6. Finns det några hälsodefekter som Du tycker ökar, och som man bör vara extra observant på? – Med tanke på att utvecklingen går framåt vad gäller att spåra/hitta sjukdomar på våra Jämthundar, då hittar vi ju också fler med dessa ”anlag”. Därför tycker jag att vi med försiktighet skall analysera dessa resultat och istället flytta fokus till att höja procenten jaktprovsmeriterade avkommor. Givetvis skall sjukdomsbilden vara med i avelsarbetet men den tar idag för stor plats! – Ser inga speciella hälsoeffekter som kräver extra bevakning eller åtgärden i dagsläget. – AD har ökat. Diabetesutredningen är den långt borta. Ökat halsproblem och magomvridning. – Möjligtvis AD samt arbeta med att få in så många frivilliga sjukdomsanmälningar som möjligt för att om möjligt kartlägga sjukdomar. – Vi märker att AD-fel finns här och där. 7. Vi har idag svårt att få hundägare att HD röntga sina hundar efter de målen som vi tidigare har satt upp d.v.s. att få ner HD frekvensen till under 10 % och att få minst 50 % i varje årskull röntgade. Har Du något förslag som kanske skulle generera fler röntgade hundar samt att nå vårt mål med HD belastade hundar under 10 %? – JCH och DCH bör vara HD fria till att börja med. – Uppfödaren måste ligga på valpköparna. SÄK ut med mer information. – Även här måste uppfödaren hjälpa till. SÄK mer info. – Är egentligen HD något problem? Från 1990 tom 1998 med det gamla sättet att röntga HD-grad 1,2,3,4 så var ca 7 % av 466 hundar (årligt snitt under dessa år) HD belastade. Med det nya systemet mellan 1999 tom 2010 så var ca 9 % HD-belastade med
HD grad C, D, E. 510 hundar röntgades i snitt
under dessa år.
Kan inte förstå poängen med att minst 50 % av
en kull skall vara röntgad för att platsa på en unghundslista, vad är
motivet med detta när procenttalet under en 20-års period ligger kvar på
samma låga nivå som under 10 %. Hämtat ur nuvarande rasstrategi, citat: -”Den krissituation som blev klarlagd i början på 80-talet åtgärdades snabbt sedan man kunde härleda varifrån defekterna till stor del spreds. Dagens siffror ger ej anledning till oro men bör bevakas”: slut citat. Vi kan inte lasta allt på uppfödarna som gör vad de kan för att få fler valpköpare till att starta på jaktprov! Organisationen SÄK måste också vara tydligare i sitt agerande med att uppmuntra hundägare till att känna sig delaktig i rasernas utveckling. – Gällande hälsoprogram för HD kan vara oförändrad, med ny skrivning för målsättning: Hålla HD- frekvensen under 10 %. Motivering: Målet är uppnått. (Troligen kan vi inte komma så mycket lägre!) Ny skrivning på tillvägagångssätt: Fortsatt röntgen på alla avelsdjur och att under liggande period av rasstrategin utvärdera resultaten. Motivering: Bra kontroll av avelsdjuren och avkommor efter dessa. Ta däremot bort att 50 % skall vara röntgade i en kull för att kunna platsa på unghunds/tik listan. Motivering: Vi fångar ändå upp de blivande avelsdjuren i dessa kullar om/när de går vidare i avel och HD- frekvensen ligger ju under 10 % vilket var en målsättning vid uppgraderingen av den senaste RAS strategin (2006). Se även under punkt 2b. – Uppfödaren bekostar HD/ AD röntgen. Ingen utställning i bruksklass och jaktprov utan röntgen. – Öka jaktprov och tävlings intresse. Inga hundar vare sig till utställning eller jaktprov som inte är HD röntgade. Inga hundar får registreras hos SKK som inte är HD fria. Valpar registreras och skall tas bort ur registret om de inte före 2 års ålder uppvisar HD fri. – Det verkar som att vi håller oss på en godkänd nivå när det gäller HD. Vi verkar inte komma mycket lägre. Nuvarande krav för HD är bra som de är. 8. Ögonsjukdomar finns bland våra Jämthundar och mörkertalet kan här vara stort. Vad anser Du att man skall/bör göra för att få hundägare att ögonlysa sina hundar i större omfattning? – Återigen ett negativt tänkande ”Ögonsjukdomar finns bland våra Jämthundar”. Formuleringen är direkt negativ, vi målar allt i svart! Till frågan: Vi lägger redan stora pengar på våra hundar och veterinärkostnaderna är en stor del av dessa, men vad gäller ögonlysning på vissa utställningar så är det bra. Detta kan utvecklas mer med att ögonlysning, HD och AD-röntgen hos veterinären delvis sponsras av SÄK. – Första reaktionen på frågan var: Nej, inte ögonsjukdomar bland våra jämthundar! Givetvis vet de flesta att ögonsjukdomar förkommer och att ögonlysning är ett sätt att se förekomsten av dessa. Därför är kostnadsfri ögonlysning på vissa utställningar ett bra alternativ. – Ögonlysning i samband med utställning/ parning. Ta efter finnarna gör en avelsbedömning hunden/tiken, därefter godkännande. – Anordna ögonlysning i samband med utställning och då marknadsföra och informera om detta. – Det är bra med ögonlysningar vid stora utställningar. Då är det också lättillgängligt för många. Generell fråga. 9. Arbetet med att få fram ett Nordiskt avelssamarbete går framåt. Vad anser Du är viktigast med ett Nordiskt avelssamarbete? – Att Sverige skall få behålla ”bestämmanderätten” över vår ”egen” ras. – Samma jpr regler. Samma databas ex jyckedata med alla nordens hundar. – Ett rättvisare sätt att jämföra våra hundar mellan länderna och framförallt avelsutbytet. Och troligen blir det ett större fokus på de jaktliga egenskaperna! Samma jaktprovsregler inom Norden oavsett vilt! – En målsättning för att tillföra fler hundar (främst hanhundar) till avel är att plocka ut unghundar till en granskning (Ras/lokalklubbarnas avelsråd skall rekommendera). Ta några utställningar inom Sverige varje år och samla några personer (domare, veterinärer och utsedda avelspersoner) att granska intressanta unga hanhundar. Dessa hundar skall ha en intressant genetisk bakgrund. En granskning skall bestå av hundens resultat från jaktprov, rörelser, vinklar, exteriört, känd HD-status osv. De hundar som ”klarat” granskningen presenteras sedan som avelshundar för vidare avel och kommer att få en mycket hög status och därmed bli intressant för tik ägare. Äldre hanhundar som fortfarande avlas på typ ABC-listan, får sina tikar ändå. – Ett viktigt instrument för aveln i det nordiska samarbetet kan vara blupindex. Ser även positivt på ett gemensamt jyckedata samt de nya jaktprovsreglerna som de nordiska delegaterna jobbar med. – Blupindex blir viktigt i framtiden. Kanske redan nu välja ut 50 – 75 hundar som är ideala representanter för rasen och endast tillåta avel på dessa. Typ mönstring. – Värna om det som vi i Sverige har haft som viktigt. Ståndegenskaper, Samarbete och Hälsa. Men att vi skall ta till oss vad våra grannar finnland har tävlings tradition. Mycket viktigt nu är att få till gemensamma jaktprovs regler så att vi kan mäta våra hundar på samma villkor. Att förståelsen blir större för att vår ras är förhållandevis liten och verkligen tjänar på att bredda basen. Större bredare och intressant avelsmaterial. – Viktigt att samsas om nya regler så att bedömningen blir lika. Som det är idag paras det med hanhundar över gränserna i Norden och valpar säljs mellan länderna. Viktigt då med samma regler och samma databas. Utformningen av blupindex bör prioriteras. De flesta av alla ovanstående frågor är baserade på mål och strategier från dagens rasdokument. Finns det något annat som Du/Ni anser bör beaktas vid framtagande av de nya RAS?
– Det finns inte så mycket brister med RAS, men man kan tycka att man skulle kunna ”skärpa” upp domarna så att dom följer detta. Det finns en rasstandard som är tydlig och klar. – Tandstatus. Låt det fattas en tand oavsett om det är en p1,p2,p3. Som det är i dag får det fattas p1 och det flera stycken. Det är lika nedärvbart om det är en p1. Så i nästa led är det en p2,p3. Har en avelstik som fattas en p1 fått avkommor som det fattas p2. Och i dag är det lite kontroll på uts. Låt det bli ett tandkort då vet vi när vi ska välja täckhund. Håll koll på färgen, mycket hundar som är för mörka i dag.
– En åsikt utanför RAS-strategin/arbetet: Svenska Jämthundklubben vill komma med sin syn på varför målsättningar delvis uteblivit i förslagen till RAS! Klubbens roll inom SÄK har varit mycket oklar och därmed har många missförstånd uppstått! Jämthundklubben har inte alltid blivit tillfrågade, när frågor om rasen diskuterats. Därför har klubben jobbat parallellt med frågan/även andra frågor och svaren har inte alltid stämt med SÄKs åsikter. Svenska Jämthundklubben är emellertid mycket positiv till att blivit tillfrågade om att utveckla RAS-strategin för Jämthunden.
– Identifiera björn intresse, Jämthunsskall 50-60 skall, Premiera mentaltestade hundar. Ovanstående inkomna svar har sammanställts av Avelskommite´n under september/oktober 2011. |
 |
 |
 |
|
 |
|
 |
|
 |
|
 |
 |
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
