Ingvar Holmgren hälsade alla välkomna och särskilt Arvid Göransson till medlemsträffen och uppmanade i samma andetag till alla närvarande att göra sin röst hörd i ämnet Avelsstrategi.

Ingvar H. redogjorde för SÄK´s avelskommité som är uppdelad på följande vis:

Svenska Kennel Klubben ( SKK ) kräver att en avelsstrategi framtages för samtliga raser.
 ·  Avelspolicyn anger målen, strategin beskriver vägen dit. En rasspecifik avelsstrategi
är alltså en handlingsplan för aveln inom en specifik ras.

-   Arvid Eckerskog efterfrågade SKK´s rekommenderade högsta inavelskofficient på
2,5 % i SÄK´s avelspolicy.

-   Arvid Göransson kunde inte ge någon riktig förklaring till varför den saknades.

Historisk bakgrund och utveckling

Gråhund:

Lars Viklund anser att den jaktliga exteriöra standarden har blivit sämre sen den Norska standarden infördes, mer kvadratiska och lägre mankhöjder med följden sämre rörlighet i skogen än den Gråhund som var vanlig på 60-70 talen.

-   Arvid Göransson svarade att det internationella organet FCI styr rasstandarden
på alla godkända raser.

-   Allmänna uppfattningen var att en något högre, torrare, och mindre kvadratisk Gråhund passar bättre till löshundsjakt på älg. Däremot ansåg de flesta att den jaktliga standarden har nog blivit bättre med åren. I Västernorrland ligger tyvärr Gråhundstikarna väldigt dåligt till i jaktprovsstatistiken, här behövs krafttag från alla tikägare!

Jämthunden: Inga kommentarer eller åsikter!!

Nulägesanalys:

Gråhunden: Carl-Erik Söderberg menar att det är av största vikt att jobba för att få hundägarna att starta på jaktprov, det finns för många duktiga älghundar som aldrig kommer till start.

-   Sven-Erik Melin tycker att unghundarna ska kunna starta på jaktprov utan utställningsmerit, då 9-månaders gränsen kan ställa till problem främst i vår nordliga del av landet.

-   Ingvar H. informerade att det har motionerats till SÄK i just detta ämne vid ett flertal tillfällen och ligger nu på jaktprovskommitténs bord.

-   I samband med detta framfördes det att resultatet av detta kan bli stora ekonomiska förluster för lokalklubbarna då junior och unghundsklasserna ofta är störst till antalet anmälda hundar på våra utställningar.

Genetisk variation

Ingen överanvändning av främst täckhundar, använd i större utsträckning mindre kända avelshundar med dokumenterad jakt och utställningsmerit, t ex kullsyskon eller söner av bra nedärvare.

-   En omparning gör inte rasen bättre.

-   För att föra våra älghunds raser framåt jaktligt och exteriört så får varken valpköpare, uppfödare samt hanhundsägare styras av mammons tunga ok.

-   Arvid G. upplyste om att av de totalt ca. 20 % jaktprovsmeriterade älghundar vi har i vårt land används bara ca. 2 % av dessa i aveln i dagsläget.

-   Sven-Erik M. berättade att stövareklubben har en hanhundsbegränsning av följande modell: Upp till 10 kullar/hanhund -11 kullar och flera - får avkommorna avelsförbud.

-   Nils-Erik P. upplyste om att vissa täckhundar får parningar trots att de ligger under den genomsnittliga pristagareprocenten och en högre frekvens HD-fel på sina avkommor på grund av mördande reklam.

En motion från ÖSÄK om att överanvända täckhundar ska beläggas med regristreringsförbud på sina avkommor bifölls på SÄK´s årsstämma i Piteå 2003 med tillägget att en utvärdering ska läggas fram på årsstämman 2004.

Hälsa

Höftleds Dysplasi (HD).

Ingvar H. tog upp att grundtanken i vår avel måste vara att använda friska hundar och redogjorde samtidigt för SKK´s rekommendationer i aveln.

-   Inte para hundar med B-höfter med varandra.

-   Inte para hundar med C-höfter.

-   Är bara 50-60 % i en kull röntgade bör alla vara friröntgade.

-   Är mer än 80 % i en kull röntgade kan en hund med C-höfter tolereras bland kullsyskonen.

-   Inte para om en kombination som givit HD-fel.

En livlig diskussion hördes i lokalen om själva förfarandet vid HD-röntgen hos veterinärvårdsstationerna, där delade meningar rådde om huruvida det finns givna direktioner hur en HD-röntgen ska utföras.

-   Att mörkertalet i kullarna är för stort gör att problemet med HD-fel kommer att kvarstå.

Epelepsi (EP).

-   Använd inte föräldradjur som givit EP.

-   Använd inte kullsyskon till EP-hund.

-   Halvsyskon kan användas med stor försiktighet.

-   Undvik MATADOR-avel.

-   Vänta med avelsdebuten till 3-4 års ålder.

Informationen och inrapporteringen måste bli bättre hos hundfolket.

-   Arvid G. står frågande till det faktum att har man oturen att få en sjuk hund, som procentuellt är minimalt jämfört hur många som klassas som "Handskämne" så skäms man som hundägare att rapportera in en sjuk hund.

-   Sven-Erik M. har av vet. Örjan Lundell, Sollefteå. som anser att en sanktionering i veterinärens tystnadsplikt angående utskrivna mediciner för behandling av EP-sjuka hundar, kan vara en lösning för att komma åt det stora mörkertal som råder hos våra älghundar.

Tandbortfall.

-   Enstaka premolarer får saknas.

-   Arvid G. påpekar att vissa linjer är överrepresenterade.

-   Lars V. var av den meningen att ifall tandstatus fördes in i stamtavlan skulle handhavandet t ex på utställning förenklas och förhindra att sjukdomar sprids mellan hundarna då exteriördomarna inte behöver gräva i käftarna på hundarna.

-   Arvid G. förklarar att detta har framförts från SÄK till SKK men har fått avslag. Arvid G. menar att grävandet i käftarna har en mentalkontrollerande funktion i utställningsringen.

Glaukom.

-   På grund av att sjukdomen uppträder så sent som 5-7 års ålder så är den svår att bekämpa.

-   Framträder främst hos Gråhund, en bättre rapportering av sjukdomsfallen ger en större möjlighet att undvika drabbade linjer.

-   Arvid G. uppmanar som slutsats i ämnet sjukdomar att inför en parning, gräv djupare i stamtavlorna för kännedom om möjliga sjukdomsfall.

-   Carl-Erik S. varnade för behandling med Ivomec mot noskvalster närmast innan och i samband parning och tiden då tiken går dräktig, det kan ge sjuka och missbildade valpar.

Funktion

Det diskuterades om det finns belägg för att skallet hos våra älghundar har blivit sämre,där mötet inte kunde lägga fram några bevis att så är fallet.

-   Arvid G. lade däremot fram ett underlag från Harald G. på att förmågan att ställa älg i upptaget har blivit sämre.

-   Arvid E. efterlyste en utvärdering på arvbarheten i provordningen som togs i bruk hösten 1993 hos våra älghundsraser.

Exteriör

Arvid E. Anser att exteriör domarna är under hårt tryck av hundklubbarnas ekonomiska intressen att tyvärr dömer de flesta fördelaktigare än vad hundarna verkligen är värda.

-   Leif Strindlund ser en tendens till att allt större Jämthundar och allt mindre Gråhundar premieras på våra älghundsutställningar.

-   Arvid G. exteriördommare, berättar att det är mycket svårt att hålla en jämn bedömning då det oftast är mellan 50 och upp till 80 hundar som ska bedömas.

-   Arvid E. anser att utställningarnas syfte är att bedöma om föräldradjurens nedärvningsförmåga.

Mentalitet

Allmänna uppfattningen var på mötet att våra älghundar har god mentalitet över lag, med en liten reservation på tendens av hundilska hos främst våra hanhundar.

-   Frågan om en större skärpa var önskvärd hos våra älghundar, i anpassning till jakt på björn och vildsvin blev det allmänna svaret "det är väl älghundsklubben vi är med i". Mötet ansåg att skärpan var nog tillräcklig hos våra älghundar.

Mätbara mål

Mötet var inte riktigt klar över vad SKK menade med mätbara mål, men ansåg att jaktprov, utställningar och sjukdomsstatusutvärderingar är viktiga mål inför framtiden.

Tidsplan

Avelsstrategin sammanställs av lokalklubbarna under 2003 och lämnas in för behandling och beslut till SÄK´s årsstämma våren 2004.

Avslutning

Ingvar H. tackade Arvid Göransson och alla närvarande medlemmar för visat intresse i att förbättra våra älghundar jaktligt, exteriört och i bekämpningen av sjukdomar.